Hat

Jag hatar inte. Jag slutade hata när jag kom på att det är en allt för enkel och pervers utväg ut ur mitt eget dåliga mående. Det är så jag ser på hat idag. Som små, missunnsamma människors förvridna sorg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0