minani

Kom nyss hem ifrån ett kundmöte. Ett kundmöte som var minst sagt underligt.

Kunden var ifrån Norge. Varifrån Norge vet jag inte men det måste ha vart Norges motsvarighet till Hagfors.

Han var otydlig och törstig. Vi hade mötet på koriander, ett möte där vi skulle gå igenom ett upplägg. Han kollade på min skiss i ca fem sekunder och sa:

-         Vill du att vi ska ta detta? (på bonnorska)

Självklart svarade jag. Mötet över!

Skönt tänkte nu behöver jag bara snacka skit i tio minuter och sen dribbla mig ur och hemåt.

Icke denna norrbagge var på sitt törstigaste humör.

Jag hade svårt att tyda vad han försökte säga och inte blev det bättre för varje fernet och öl han svepte i sig.

Fick chansa när det gällde att svara honom. Jag höll mig till ja och nej, trodde att jag skulle ha 50/50 men märkte att oddsen var lägre än så. Ju längre kvällen löd desto fler chansningar gjorde jag.

Efter två timmars konstant gissande så listade jag ut vad jag kunde svara utan att svara fel.

Det var:

Ja, allt är relativt...

Och

Svårt att säga vad tycker du...

Allt slutade väl, jag fick min underskrift redan efter 20 sekunder. Resten var en jobbig transportsträcka.